Smygträning

Christer J.s bild

"Träningslägret"
I avvaktan på att få till några riktigt bra bilder på Kronhjort uppe vid Riket på Hunneberg, försöker jag lär mig dessa trevliga djurs beteende ute vid Tingsgården. Denna gård ägs av bröderna Tengström och på deras mark finns ett ca 90 hektar stort hängn med Kronhjort och Vildsvin. Tengströms har givit mig tillåtelse att tillbringa hur mycket tid jag vill därute och eftersom det ligger bara 8 minuters bilfärd från mitt hem är jag där ofta.
Det är inga tama hjortar som går där utan de är minst lika vaksamma och skygga som de på Hunneberg. Men, det är lättare att komma åt dom därute. Ofta skymtar man dom från bilen när man kör den slingriga grusvägen innanför hängnet. Bilen är dessutom ett riktigt bra gömsle har jag märkt. Flera gånger i början fick jag se dem dra in i skogen så fort jag gjorde mig synlig. Numera tar jag en omväg genom skog mot det ställe jag sett ett eller flera djur. Går så sakta och försiktigt jag någonsin kan och när jag får se dem genom skogen börjar fas 2.
Undvik grenar och löv
Minsta lilla ljud som uppstår gör att de vaksamma hjortarna stannar upp i sitt gräsätande och spanar åt mitt håll. Då gäller det att stå blickstilla och inte ta nästa steg förrän de återgår till sin måltid. Vad jag dessutom försöker få till är att ha ett tätt buskage eller en gran mellan mig och djuren. Med mitt ynka 80-200 måste jag komma nära för att få till en hyfsad bild. Hur lyckas jag då? Jo, ibland kommer jag in på ca 40-60 meters avstånd (med bultande hjärta) och känner mig helnöjd. Andra gånger drar de iväg vid minsta lilla ljud.

Ska fortsätta träna därute och ett och annat skott kommer väl att sparas på hårddisken. Allt för att vara redo inför mitt drömmål - en Kronhjort som i brunsttid står och brölar en frostig höstmorgon intill Torvgraven vid "Riket". Sneglar även åt ett 300mm f/4 och en 1,7 konverter,,,, Drömmar måste man ha och jag brukar se till att de slår in - en tidsfråga. Avslutar med en bild från min bästa "smygning". Denna bild är ej tagen i hängnet och det är ett rådjurskid som poserar för mig medan mamman i godan ro förtär sitt kvällsmål. Här var det ålning medelst hasning, meter för meter, som gällde. Låg sedan kvar bland fästingarna tills de sakta drog sig in i skogen. Skit i Borelian - djurens väl och ve går före. Hälsningar - Christer J

Intressant och kul berättelse

Frode W.s bild

Intressant och kul berättelse om ditt "träningsläger" Christer. Fler borde kanske göra som du men jag tror tålamodet tryter. Man vill ut direkt och fånga "den bilden". Det man inte skall glömma i sammanhanget, tycker jag, är att det är mysigt och givande att bara vara ute i skogen utan att behöva smyga och har man kameran beredd dyker det ganska ofta upp situationer i alla fall. Skall man få till din bild på den brölande kronhjorten med frosten ångande ur näsborrarna i det perfekta ljuset får man nog förbereda sig noga och det förstår jag att du gör Smile /Frode

Ute ofta...

Christer J.s bild

Ute ofta = TUR som du säkert vet. För att ta den DÄR bilden tror jag man måste ligga i. Sämre träningsläger än att smyga på hjortar finns ju. Har beställt Camo-kläder dessutom som är mygg och knott täta så med de på ska man nog kunna sitta gömd utan att synas.
Är nog berikad med ett stort mått tålamod som tur är och när jag ger mig f-n på något så satsar jag 100%. / Christer